Nostalgi..

Söndag kväll. Joggingrundan ikväll satt riktigt skönt. Det är kul å känna att man har mer driv i benen för varje gång. Sitter och pratar med min bror. Tack Jesus för Skype! Missionärens bästa vän!

Vi hade möte idag, på restaurangen där allt började. Blir så nostalgisk när jag tänker tillbaka på allt som hänt i den där lokalen. Hur vi bjöd in våra muslimvänner på mat, Walter predikade kort och vi sjöng en sång på engelska som ingen förstod ett smack av.. relevans: nja..

Hur vi övergick till att ha stolsrader, knökade in folk i mängder. Vi hade möte varje kväll i veckan ett tag och fick se mirakler och frälsning så det knakade.. Och så där har det fortsatt, möten på stadens biograf, på ängar och i bostadsområden, på bakgårdar och i muslimbyar. Två festivaler har passerat, massor med helanden, frälsninga, dop, både i vatten och i den Helige Ande. Ojojoj..

Lovsången var så äkta och stark ikväll. När Janco predikade var det inte nostalgi jag kände, utan en förväntan inför framtiden. Bas Balkan går inte mot sitt slut, inte på långa vägar. Vi har bara påbörjat det arbete som Gud har stora planer för. Jag riktigt känner Andens push på insidan: Kom igen nu, ta Rodopibergen, på dem bara!

Söndag kväll och imorron är det ledig dag. Skönt. Annelie har precis klippt mig, och jag har också klippt mig lite, lite till.. =) De andra sitter nere och kollar på film, så jag ska joina dem nu.

Vi hörs snart mina vänner!