Sitter på kontoret med öppen dörr. Regnet slår hårt på plåttaket utanför. Jag sitter och känner mig lite poetisk, drömmande, lycklig så där på djupet som jag kommer på att jag är lite nu och då. Lycklig är jag alltid, det är insikten som slår mig lite nu och då. Trött och seg efter att bara ha slöat en hel dag.Förundras över livet, allt jag har och allt jag får vara med om. Skulle vilja förmedla mina tankar, men hittar inte riktigt orden ikväll. De känns allt för fattiga.
Jag går och lägger mig istället. Kryper ner under ett varmt, torrt täcke. Somnar till ackompanjemang av regnet. Nöjd och så tacksam över att jag får vara den jag är, leva som jag gör. Imorrn kommer jag vakna upp till ännu en dag. Förhoppningsvis skiner solen då. Jag ska umgås med min Pappa i himlen det första jag gör. Det är alltid den bästa starten. Sen får vi se vilka äventyr som väntar..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar