Jag har saknat att blogga. Det kommer perioder da inspirationen helt enkelt inte finns där. Det är inte sa att jag inte vill. Det kommer bara ingenting. Och en god vän har lärt mig att det är ingen idé att göra saker "bara för att". Om inte hjärtat är med spelar det ingen roll ända.
Men sa kommer det. Tillfället da inspirationen bara finns där. När hjärtat är sa nära orden. Som nu. När jag vaknade en halvtimme före klockan. Jag vet att det är för att jag börjat springa igen. Da kommer energin och tröttheten försvinner. Sa skönt. När jag tittade ut genom fönstret ser jag att löven bara rasade fran träden. Och sa blev jag kär i livet. Igen.
Nu kom Nina och Emelie. Vi ska alldeles strax in till Lollan och skrämma livet ur henne. Det är hennes 27-ars dag och vi ska göra allt vi kan för att fa henne att känna sig som en drottning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar