Mamman förklarade snart att hon varken kan läsa, skriva eller PRATA bulgariska! En helt vanlig tjej! Vi har precis gått in i 2000-talets andra decennium, Bulgarien skryter med att de är med i EU, och här sitter tjejen och förstår bara bråkdelar av det vi pratar om. Hon har vuxit upp i en romsk by, hennes värld sträcker sig inte längre än Velingrads utkanter.
Som när man får en örfil vaknade jag upp ur tankarna som kommer ibland, ur tvivlen på att behoven verkligen är så stora som jag tänker, ur den äckliga bekvämligheten som sakta kryper sig på.
Världen är i nöd! Människor skriker desperat efter hjälp, behoven är ännu större nu än tidigare. Vart finns räddningen? Var finns lösningen? Vad är det för mening med alltihop?
DÅ kommer jag ihåg varför jag lever, varför jag vaknar upp varje morgon, varför jag varje dag väljer att leva det liv jag gör.
Allt handlar egentligen bara om två saker:
Jesus och människor.
Jesus och människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar